Handlingsklokhet är ett av de viktigaste skydden

När AI, deepfakes och manipulerad information blir en del av vardagen har hotbilden flyttats från servrar till sinnen. Det handlar inte längre bara om att hacka teknik, utan om att hacka människor.

Ett välgjort bluffmejl, en fejkad röst, ett manipulerat videoklipp eller ett inlägg i sociala medier som väcker starka känslor, det är så som intrång börjar. Inte bara med kod, utan med psykologi.

I dagens digitala landskap sker inte alla attackerna genom datorvirus, utan genom påverkan på hur vi tänker och reagerar. Angripare vet att stress, oro eller ilska får oss att agera snabbt.
Ett klick. Ett “delat inlägg”. En öppnad bilaga. Och plötsligt kan skadan vara skedd.

AI och manipulation på en ny nivå

Med röstkloning, deepfakes och AI-genererat innehåll blir det allt svårare att skilja sant från falskt.
Det går att skapa trovärdiga samtal, foton eller videor på människor som aldrig sagt eller gjort det som visas. Samtidigt används samma teknik av marknadsförare, plattformar och politiska aktörer för att styra vår uppmärksamhet och forma vad vi ser och tror.

Viktigt med kritiskt tänkande

Det är lätt att tro att cybersäkerhet bara handlar om teknik, men det börjar med reflektion och källkritik. Innan du klickar, delar eller tror på något, ställ dig minst tre enkla frågor

1. Vem är avsändaren?
2. Vad vill de att jag ska tycka eller göra?
3. Varför vill de det?

Det kan kännas banalt, men de frågorna är ofta skillnaden mellan att bli lurad och att stå emot.

I en värld där AI kan förfalska röster, skapa trovärdiga lögner och förstärka våra känslor, är kritiskt tänkande den viktigaste framtidskompetensen. Och att hålla huvudet kallt, inte reagera i affekt, utan tänka efter, informationsvikta och fundera över vad avsändaren egentligen är ute efter.

Tekniken blir allt smartare och det behöver också vi bli.